METODER

Det finns många olika metoder för att öka kolinlagringen och kolhalten i jord. Här listas några, utan inbördes ordning, som är intressanta ur svensk kontext. Även andra fördelar utöver kolinlagring nämns.

01

Agroforestry ("trädbaserat jordbruk")

Träd i odlingsmark bidrar till ett mer diversifierat ekosystem med högre resiliens mot störningar. Träden kan också minska risken för erosion, skapa mer gynnsamma mikroklimat (de bidrar med skugga, livsmiljöer för fåglar och höjer infiltrationsgraden av vatten) samt binder kol.

02

Ändrad jordbearbetning och mer skörderester i fält

Att till exempel plöja mindre leder till att jordstrukturen bevaras bättre mellan odlingssäsonger och att det finns mindre tillgängligt syre i jorden. Detta gör att kol fortsätter vara biologiskt tillgängligt istället för att mineraliseras. Färre körningar innebär också mindre markpackning. Mer skörderester i fält kan bidra med mer biologiskt tillgängligt kol.

03

Återställa våtmarker

Organogena jordar har höga halter organiskt material, då de har byggts upp i anaeroba (syrefria) miljöer där ansamlingen av organiskt material går snabbare än nedbrytningen. När grundvattennivåer sänks genom till exempel utdikning, för att skapa odlingsmark där det varit våtmarker, blir syre tillgängligt och möjliggör en aerob nedbrytning av materialet. Då mineraliseras till exempel kol och kväve och övergår till oorganiska former. Detta resulterar i utsläpp av både koldioxid och kvävedioxid. Vid höjning av vattennivån avstannar mineraliseringen, med minskade utsläpp som resultat.

04

Biokol

Biokol är förkolnat organiskt material som kan tillsättas jorden. Detta ökar jordens förmåga att hålla näring och vatten och ger bättre markstruktur. Att tillsätta biokol har hög permanens och får alltså långvariga effekter, både för markhälsan och för inlagringspotentialen av kol.

05

Conservation agriculture

Conservation agriculture ("Bevarande jordbruk") är ett begrepp som samlar flera jordbruksmetoder som till stor del bygger på att minimera jordbearbetning, hålla marken täckt av grödor eller täckmaterial året runt och ha stor diversitet bland arter.

06

Djuprotade sorter

Arter med djupare rötter är mer motståndskraftiga mot till exempel torka och lagrar också kol djupare och stabilare i marken än arter med kortare, mer ytliga rötter.

07

Ekologisk odling

Ekologisk odling försöker till större del efterlikna naturliga ekosystem i jämförelse med konventionellt jordbruk. Ekologiska odlare använder sig av bland annat växtföljder, mekanisk bearbetning samt djurgödsel och kvävebindande grödor där de konventionella använder sig av konstgödsel och olika växtskyddsmedel.

08

Flera sorter samtidigt, eller mellangrödor

Att flera sorter odlas samtidigt på samma fält, antingen helt blandat eller radsådda, skapar ett flertal fördelar som varierar beroende på vad som odlas. Till exempel kan kvävefixerande växter vara gynnsamma för odling av spannmål. Fältet som helhet blir mer motståndskraftigt mot störningar tack vare en högre diversitet av arter.

09

Fleråriga grödor

Fleråriga grödor innebär bland annat färre arbetsmoment, då jorden inte behöver bearbetas lika ofta. Det är bra ur ett ekonomiskt perspektiv och också sett till minskade utsläpp från maskinparken. Största fördelen är minskad mineralisering av kol vid plöjning och minskad risk för erosion. Eftersom de fleråriga växterna har bibehållna rötter över året så kan växtsäsongen och inlagringen av kol ske under en längre tid än hos ettåriga växter.

10

Främja mykorrhiza

Mykorrhiza är ett samarbete mellan svampar och växter som förekommer naturligt i jordar. Det möjliggör större näringsupptag och bättre tillväxt för väldigt många växtarter och därmed större chans till lagrat kol. Mykorrhiza kan främjas på ett flertal olika sätt, bland annat genom att maximera tiden då fälten är beväxta och genom att minimera jordbearbetning.

11

Höstsådd

Höstsådd innebär att jorden ligger bar och utan levande rötter kortare tid på året, vilket minskar risken för både erosion och mineralisering av kol. Grödorna får en längre växtsäsong, etablerar rötter tidigare och får större konkurrenskraft mot ogräs. Det är också färre skadedjur på hösten. Höstsådd möjliggör också för jordbrukaren att sprida ut arbetet mer över året.

12

Komposttillförsel

Applicering av en välfungerande kompost kan få mikrolivet i jorden att komma i balans igen och bidrar därmed till fungerande/ökande kolinlagring.

13

Managed/mob grazing

Vid kontrollerat bete kontrolleras betesintensiteten genom mindre fållor som flyttas ofta. Det ger ett väldigt högt betestryck per yta, men gräsen får också tid att återhämta sig ordentligt mellan betningsperioderna. Gräsen bildar djupare rötter, vilka lagrar kol djupare och som därmed ökar mäktigheten på matjorden.

14

Marktäckning, organisk

Marktäckning minskar avdunstningen och hindrar ogräs från att etableras. Erosionen blir också lägre och mineraliseringen av kol går långsammare. Täckmaterialet kan vara olika organiska material såsom skörderester eller gräsklipp.

15

Mikrobpreparerat utsäde

Tillförsel av utvalda mikrober till utsädet kan underlätta för ett mer välanpassat mikroliv i jorden som både är mer tåligt mot störningar och potentiellt bidrar till ökad kolinlagring.

16

Riperian buffers

Trädbaserade permanenta kantzoner runt vattendrag hindrar utflöde av bland annat kväve, fosfor och humuspartiklar från fälten till vattendrag. Detta minskar både mineraliseringen av kol och övergödningen i vattendrag.

17

Skyddssystem för jorden

Att skapa skyddssystem för jorden innebär att jorden hindras från att erodera genom till exempel fler häckar, beväxta kantzoner, träd i åkermark eller terassodling.

18

Täckgrödor

Täckgrödor täcker jorden och har levande rötter. Detta minskar risken för erosion och sänker mineraliseringstakten av kol.

19

Trädplantering på bete/odlingsmark

Olika typer av träd planteras på mark som används till odling/bete. Träden är bra för inlagring av kol då de är fleråriga och kan binda mycket kol löpande via rötterna. Även tillväxten av faktisk biomassa lagrar kol (till exempel i stammar) tills att de förbränns eller bryts ned igen.

20

Växtföljder

Att odla med växtföljd minskar risken för sjukdomar i jorden och ansamling av parasiter. Det kan också ge en bättre miljö för nästa sort, till exempel binder klövervall i en växtföljd in kväve till nästa år då spannmål odlas. Täckgrödor minskar risken för erosion och binder samtidigt in mer kol samt minskar mineralisationsgraden av kol. Fleråriga sorter kan ge större inlagringspotential då de har lång växtsäsong och rötterna lever hela tiden. Det kräver även mindre skötselinsats från jordbrukaren, till exempel i jordbearbetning och sådd.

21

Vall

Vall på jordbruksmark har lång växtsäsong och kan därmed potentiellt lagra kol under en stor del av året. Jordbearbetningen är generellt låg, vilket minskar mineraliseringstakten av kol i jorden jämfört med vid odling av annueller. Ofta ingår kvävefixerande växter i vallblandningen, vilket är gynnsamt för nästa gröda. Eftersom marken inte ligger bar minskar risken för erosion.