Agenda 2030 med de 17 globala hållbarhetsmålen är ett politiskt beslutat ramverk för hållbar utveckling som majoriteten av världens länder enats om. Förenklat handlar målen om att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och lösa klimatkrisen till 2030. De 17 hållbarhetsmålen utgör den globala agendan för 2030 och omfattar tillsammans.169 delmål (targets); samt 231 indikatorer. En av Agendans principer är att målen är odelbara och inget ska uppnås på bekostnad av ett annat mål. Då det kan vara svårt att överblicka alla mål, delmål och indikatorer använder vi ramverket “The Doughnut” som Kate Raworth presenterade 2012. Doughnuten eller munken med sina dubbla ringar illustrerar hur social och ekologisk hållbarhet hänger ihop. De planetära gränserna utgör de ekologiska ramarna vi har att förhålla oss till – den yttre ringen (Steffen et al 2015). Inom dessa gränser ska alla människors grundläggande behov kunna uppfyllas – rätt till mat, vatten, utbildning, energi, inkomst, hälsa, politisk röst och jämlikhet vilket utgör det sociala golvet. I ringen mellan det ekologiska taket och det sociala golvet kan mänskligheten utvecklas.

Målet för oss är att bidra till blomstrande samhällen, där kunskapsbygge, samarbete och starka nätverk möjliggör inflytande, jämlikhet, hälsa, inkomst och tillgång till mat och vatten för alla inom gränserna för vår livgivande planet. För att uppnå det måste vi göra oss mödan att förstå systemet och inte ha en mindre ambition än att skapa de systematiska förändringar som tar oss innanför ringen/munken. Svensk Kolinlagring tar sin utgångspunkt i klimatutmaningen och behovet av att nettoinbinda in kol. Men vägen dit väver också in livsmedelsförsörjning, biologisk mångfald, kretslopp av näringsämnen, rättvis fördelning och klimatanpassning.

Den internationella panelen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) upptäckte i arbetet med deras globala rapport att hållbarhetsmålens delmål och indikatorer inte återspeglar den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas roll. Det betyder att i uppföljningen av Agendan kan framsteg mätas samtidigt som att den biologiska mångfalden fortsätter att utarmas. Några av författarna betonar därför vikten av att skapa social – ekologiska mål som redogör för hur biologisk mångfald och ekosystemtjänster utgör fundament för hållbar utveckling, och att målsystem behöver fånga in olika direkta och indirekta återkopplingar. De social-ekologiska ömsesidiga beroenden som är realitet i våra samhällen behöver finnas representerade i de målsystem vi sätter upp.

Referenser:
Belinda Reyers, Elizabeth R. Selig. 2020. Global targets that reveal the social–ecological
interdependencies of sustainable development. Nature Ecology and Evolution.

Raworth, K., 2012. A Safe and Just Space for Humanity: Can we live within the doughnut?