Kol är ett grundämne som bland annat återfinns i allting som lever. Kolcykeln, eller kolets kretslopp, är en beskrivning av hur kol rör sig mellan olika pooler, eller förråd, på jorden. Denna förflyttning av kol är en grundförutsättning för liv, såsom när kol, i form av koldioxid, tas från atmosfären och binds i växtlighet genom fotosyntes. Vi människor cirkulerar kol när vi äter, och vi påverkar kolcykeln i större omfattning genom förbränning av fossila bränslen, avskogning och markbearbetning. Den största mängden kol på jorden finns i olika bergarter och i djuphavssediment, ca 20 000 000 Pg. Hur den resterande mängden delas upp syns i cirkeldiagrammet. Pg står för Petagram och det betyder miljarder ton.

Vad är kolinlagring? Kolinlagring innebär att minska mängden koldioxid i atmosfären genom att binda in den antingen i marken, i växtlighet eller på mekaniskt/mineraliskt vis. Att minska koldioxidhalterna i atmosfären via inbindning av kol i mark efterfrågas av både IPCC och den svenska Klimatpolitiska vägvalsutredningen. Svensk kolinlagring arbetar för att vi ska binda kol från atmosfären i marken och i träd i jordbruksmark i Sverige.

Win-win-win Att jobba aktivt med att öka mängden kol i marken är en win-win-win lösning för såväl klimatet, jordbrukaren och samhället genom mindre koldioxid i atmosfären, bättre och mer välfungerande jordar för jordbrukaren och en ökad livsmedelssäkerhet för samhället. En ökning av kolhalten i marken kan bidra till ökade skördar, bättre vattenhållande och näringshållande förmåga, minskad risk för erosion och en jord som är mer motståndskraftig mot störningar såsom torka, insektsangrepp eller sjukdomar.

En bra och utförlig introduktion till ämnet har tagits fram av vår motsvarighet i Finland, Carbon Action. Rapporten Kolguide finns att läsa här på svenska.