För att bygga plattformen, modellerna och kunskapen som behövs för ett system som möjliggör ökad kolinlagring på svenska gårdar startade vi 2020 en pilot.

I den första omgången ingick över 300 hektar fördelat på 14 gårdar och med fyra företag som betalar för åtgärderna. Genom piloten lär vi oss gemensamt om vad vom krävs för en plattform för svensk kolinlagring: hur mycket tid tar olika saker, vad behöver företagen som betalar, och självklart – hur kan vi mäta kolinlagringen.

Nu förbereder vi för säsong 2021.

Är du lantbrukare och vill vara med och lagra in kol? Läs mer här.
Är du ett företag inom livsmedelsbranchen och vill finansiera kolinlagring? Läs mer här.

Deltagande pilotgårdar

“Våra mål för vårt företagande och hållbart lantbruk korrelerar naturligtvis med stora samhällsmål, både nationellt och globalt. Vi betraktar de svenska miljömålen och FN:s globala hållbarhetsmål som en konkret beställning gentemot oss, från samhället och planeten. Vår uppgift är att vårda biosfären på ett sätt som gynnar planetens alla arter, och genom detta även producera mat till en ökande mänsklig befolkning.”

Adam Arnesson, Jannelunds gård.

Vi vill gärna följa naturens kraft och lära oss mer om hur vi kan hjälpa dess ekosystemprocesser till att fungera bättre istället för att stjälpa dem, något som vi under många år gjort och gör av kanske den enkla anledningen att det är ofta så vi har lärt oss att man ska göra. Vi är ute på en resa där få saker är självklara. Vi tar oss mot mer mångfald och diversitet och det skapar en trivsam plats att vistas på samtidigt som det gör oss mindre sårbara.

Andreas Måttgård Bengtsson, Måttgårds regenerativa

På Toften är grundmålsättningen en strävan efter att hela tiden höja kvalitén på jorden. Högre mullhalt med bra djurliv under ytan, en stor
biologisk mångfald och minimal markpackning, och att kunna sälja bra livsmedel som ger mig ekonomi att fortsätta. Metoden är att låta marken vara svart så kort tid som möjligt mellan grödorna. Med spannmålens rötter kvar hela året plus de rötter som växer, blir regnvattnets väg genom jorden långsammare med minimal utlakning som följd. Jag är övertygad om projektet svensk kolinlagring är på rätt väg. Räddningen finns i naturen.

Använd det. Carl Jonson, Toften

Jag lever och verkar i mellanbygd där åkern möter skogen. Har varit eko i 30 år och bonde i 50, ett mycket intressant och kul yrke. En bonde för mig är någon som kan jorden och tar tillvara på vad gården kan producera. Jag tror att ett välfungerande mikroliv i jorden är avgörande för bra skörd och motståndskraft mot sjukdomar och angrepp. Jag strävar efter att alltid ha grön mark - med jord i bra skick och konkurrenskraftiga grödor kan man minimera plöjning. Målet är att all näringsförsörjning ska komma från den egna gården. Jag vill också lyfta kringvärdena i lantbruket - vi skapar trevlig natur runt om både för oss själva och grannarna.

Lennart Bengtsson, Bonnagård

Min drivkraft är att producera bra livsmedel till konkurrenskraftiga priser. Det uppnår jag genom att höja jordkvaliteten. Det känns som allt mitt tidigare arbete sammanfaller med arbetet för kolinlagring. Det går hand i hand med viltvårdsarbetet och mina tankar kring hur jag vill sköta jorden. Ingen skillnad ellet motsättning mellan eko och konventionell, vi kan alla sträva mot samma mål. Jag vill lämna efter mig en gård där jorden är i bättre skick än när jag tog över den. Detta projekt är som en förlängning av mitt eget tänkande för att kunna utvärdera och utveckla.

Henrik Andersson, Ängarna.

Lya 101 är en KRAVgård som odlar grönsaker, örter, bär och blommor samt håller värphöns. Vårt mål är att erbjuda högkvalitativa produkter till vårt närområde under så många månader av året som möjligt med så lite miljöpåverkan om möjligt. Vi hoppas att detta också gagnar vårt närsamhälle genom att pengar spenderas på mat i lokalområdet och bidra till vår regions livsmedelssäkerhet. Vi strävar mot att ha en positiv inverkan på koldioxidutsläppen genom att minska avståndet vår mat transporteras till konsumenten och genom att öka det lagrade kolet i våra marker. Vi tillämpar gräv och plöjningsfritt samt bygger upp ett silvopasturesystem med fruktträdsrader och i nuläget grönbeteshönor.

Molly Rygg, Lya 101

På Mossagården är vi väldigt intresserade av allt som vi kan göra för att jordbruket ska verka som kolsänka. Vi har en rik biologisk mångfald på gården. Vi odlar bland annat hampa som vi tror lagrar kol djupt ner i marken tack vare sina djupa rötter och rikliga bladmängd. Gårdens visioner om tillförande av fermenterad grönmassa som gödselmedel syftar till att gynna mikrolivet och få en jord i balans och därmed bidra till ytterligare kolinlagring. Vi är väldigt glada för att få vara med i projektet och lära oss mer om hur vi kan utveckla våra metoder.

Ebba-Maria Olsson, Mossagården

Vi håller på att bygga upp en permaodling i stor skala med olika buskar, fruktträd och andra grödor. Permaodling är ett sätt att designa t.ex. en odling utifrån platsens förutsättningar och skapa ett hållbart, uthålligt landskap. Det betyder att olika grödor växer tillsammans, drar nytta av varandra och bildar en väv av gynnsamma samband. Det handlar om omsorg om jorden, människor och vår miljö. Att öka den biologiska mångfalden är hela tiden en drivkraft tillsammans med ett öppet sinne för nya tankar och idéer inom jordbruket. Att förbättra jorden, mikrolivet och gynna nyttoinsekterna är viktiga delar i odlandet.

Marcus Callenbring, Stora Juleboda gård

“Gården drivs av Josef Appell med familj och Jonatan Ekström, anställd. Vår vision är ett självförsörjande system där vi inte behöver tillföra insatsvaror utifrån utan där mark och växter förser varandra med vad de behöver i samspel och balans. Vi ser markens uppgift som flerfaldig, att leverera LIVSmedel, att gynna biologisk mångfald, att reglera atmosfärens koldioxidhalt, att rena vattnet innan det når diket, att ge skönhet i naturen, att generera arbetstillfällen och ekonomisk välfärd. Helt enkelt vårt dagliga bröd! Kolet tillbaka i marken ger allt detta då det står för 90% av dess funktioner.”

Josef Appell, Skogsbo gård

“Kyrkbygård håller på att ställa om till ett på riktigt hållbart jordbruk, med huvudsyftet att skapa jord och biologisk mångfald. Vi efterliknar naturliga ekosystem och får därmed robust och lönsam matproduktion.
Jag är övertygad om att hög biologisk mångfald och en djup vattenhållande jord är naturens överlägsna skydd mot global uppvärmning.”

Jesper Sandström, Kyrkbygård.

Gården är en ekogård med målsättning att vara produktiv på livsmedelsråvara och samtidigt reparativ av sk livsuppehållande system som tex rejält nettokolinlagrande för ett stabilt klimat. Det är en bit dit då vi fortfarande jordbearbetar och sår ettåriga grödor. Vi driver olika tester av agroforestrysystem där vi tror att vi kan vara både produktiva och reparativa som vi hoppas kunna skala upp framöver. https://agroforestry-vattholma.se/

Kjell & Ylva Sjelin, Hånsta Östergärde gård

Vi har en ekologisk gård i Halland. Här är vi med om en fantastisk process där klorofyllet binder in solenergin i växtcellerna. Klöver, gräs och spannmål blir foder till djuren som ger mjölk och kött och även gödsel till nästa års gröda. Med rotationsbete maximerar vi betestillväxt och kolinlagring. Det sägs ofta att lantbruk är en livsstil, men för oss är det mer, det är livet!

Anna & Anders Carlsson, Skogsgård

Vi utbildar framtidens lantbrukare, och vi vill att de skall reflektera över hur olika brukningsmetoder påverkar jord. Av den anledningen odlar vi en del av vår mark plöjningsfritt och en del under plog. Vi odlar även en del mellangrödor. Vi är dock nya på det här med kolinlagring och det skall bli spännande att lära sig mer om kol, mikroliv och bearbetningsmetoder tillsammans med våra elever!

Emma Svensson, Munkagård

Företag

En förutsättning är att företag och organisationer vill vara med och finansiera lantbrukets omställning. Här kan du läsa mer om vilka aktörer som är med och finansierar piloten och hur du kan vara med och bidra.

läs mer

Säsong 2020 - resultat

Under växtsäsongen 2020 genomförde 14 olika gårdar kolinlagrande metoder. Resultaten håller på att utvärderas och sammanställas i en rapport som du kan läsa här.