Vi behöver transformera vårt samhälle. Alla säger det: IPBES, IPCC, EUs strategier för mat respektive biologisk mångfald och – inte minst – våra barn som samlas världen runt för att protestera mot dagens helt ohållbara utvecklingskurva.

FAO, FNs jordbruksorgan formulerar en problembeskrivning för jordbrukssystemet:

»Ett resursintensivt jordbrukssystem med mycket insatsmedel, som har orsakat omfattande avskogning, vattenbrist, utarmning av jordar och höga utsläpp av växthusgaser, kan inte leverera hållbar mat- och jordbruksproduktion.«

Begreppen transformation och transition används ofta synonymt. De åsyftar att en förändring från dagens “business-as-usual” krävs för att vi ska kunna tillfredställa alla människors behov inom planetens hållbara gränser. Transformation definieras som en djupgående och uthållig icke-linjär systemförändring som inbegriper sociala, kulturella, tekniska, politiska, ekonomiska och/eller miljöförändringar.

Men vad betyder “systemnivå”? Bilden ovan till höger beskriver olika nivåer där förändringar kan ske. På en effektivitetsnivå hittar vi ofta tekniska lösningar som kan bidrar med att förbättra (effektivisera?) produktionen och till exempel minska utsläppen per producerad vara. På en individ- och produkt nivå handlar det om att individen, eller den välinformerade konsumenten, efterfrågar bättre, mer hållbara produkter. Och därefter når vi systemnivån och det är här Svensk kolinlagring befinner sig. Genom kunskap som omfattar en helhetssyn på hållbarhet bygger vi nätverk och samarbeten med aktörer i livsmedelssystemet som också ser behovet att förändra de strukturer som är ohållbara. Att utgå från systemnivå är avgörande för att få till den snabba omställning – transformation – som är nödvändig för att uppfylla allas behov inom gränserna för vår levande planet.

Några frågor vi hela tiden jobbar med är:

– Vilka önskvärda framtider ser vi för klimatet, livsmedelssystemet, den biologiska mångfalden och andra planetära gränser?

– Hur synliggör vi begränsningar i systemet vi befinner oss i, för att kunna förflytta dess gränser eller till och med byta system? (Förslag)

– Vem har makt och mandat att skapa transformativ förändring och vilka åtgärder kan de aktörerna vidta för att underlätta förändringen?

– Vilka befintliga “frön” till förändring finns som har möjlighet att bidra till de önskvärda framtiderna?

– Vilka effekter på rättvisa har förändringen?

– Vilka centrala ingripanden i de globala ekosystemen är förändringen beroende av?

– Vilka värderingar ligger till grund för dagens utvecklingsbanor och hur kan de förändras mot mer hållbarhet?

– Vilka verktyg och metoder behövs för att få till en förändring på systemnivå – en transformation av matsystemet? (förslag)